Åbo filharmoniska orkester
Åbo filharmoniska orkesters tradition som förkämpe för den symfoniska musiken är nästan lika lång som själva symfonins historia. Musikaliska Sällskapet i Åbo, som påbörjade sin verksamhet år 1790, spelade symfonier av Haydn och Beethoven som modern musik medan kompositörerna ännu levde; på 1900-talet fortsatte traditionen med Jean Sibelius, som dirigerade sin egen musik på 18 konserter i Åbo. Finlands äldsta orkester, som också är bland världens äldsta, blev kommunal år 1927. Då hade orkestern 29 musiker. I dag har landets fjärde största symfoniorkester 74 medlemmar.
Tauno Hannikainen, Toivo Haapanen, Ole Edgren, Jorma Panula, Paavo Rautio, Pertti Pekkanen, Igor Bezrodnyi, Jacques Mercier och Hannu Lintu har varit stadigvarande dirigenter för Åbo filharmoniska orkester (Åbo stadsorkester). Från hösten 2001 är Juha Kangas orkesterns första gästdirigent. Tibor Bogányi har varit chefdirigent sedan början av år 2003. Paavo Berglund, som har gästdirigerat vår orkester sedan år 1953, utnämndes till hedersdirigent år 2002. Orkesterns hemtonsättare är Mikko Heiniö (Åbo) och Anders Hillborg (Stockholm).
Största delen av konserterna hålls i Åbo konserthus, som blev färdigt 1952 och är planerat av Risto Luukkonen. Orkestern uppträder i Domkyrkan och Mikaelskyrkan flera gånger i året. Fullriggaren Suomen Joutsen vid havscentret Forum Marinums kaj har efter fartygets hundraårskonsert år 2002 blivit orkesterns huvudscen på sommaren. Åbo filharmoniker har också konserterat i Estland, Sverige, Norge, Ungern, Tyskland, Belgien, Ryssland, Polen och Kina. Våren 2006 har orkestern blivit inbjuden att konsertera på en av Europas viktigaste musikfestivaler, Budapests vår.
Filharmoniska orkestern har ett mycket nära samarbete med "sin egna" filharmoniska kör Chorus Cathedralis Aboensis. Med Dansteatern ERI har orkestern ofta samarbetat, senast med produktionen Skandal! om Igor Stravinsky. Aurapromenaren och Filharmonins vecka är orkesterns egna höstevenemang och den internationella slagverksfestivalen Perc! har arrangerats åren 2002 och 2004. Europas Åbo-galan som inleder det nya musikåret har hållits sedan år 2001 och redan blivit en tradition. Årets övriga viktiga händelser är långfredagens konsert, Last Night of the Season som avslutar vårsäsongen, orkesterns egen julkonsert och de två årliga filharmoniska barnveckorna. Orkestern har deltagit i operaverksamheten i Åbo ända sedan Musikaliska Sällskapet i Åbos tider - Den flygande holländaren var orkestern med om att framföra senast år 1912! Filharmonikerna deltar även ofta i Åbo musikfestspel.
Orkesterns repertoar byggs upp kring temaår. År 2006 kulminerar en temaserie på fem år som har ritat en musikalisk karta runt Åbo. År 2002 högaktade vi stadens maritima historia och Suomen Joutsens hundraårsjubileum med temat Droppe - bäck - flod - hav. Ett år senare rörde vi oss horisontellt längs den musikaliska Kungsvägen i västlig (Stockholm, Göteborg, Oslo, Bergen) och östlig (Träskända, Viborg, St. Petersburg) riktning från Åbo. År 2004 firade vi hamn- och kulturstaden Åbos 775-årsjubileum med musik från Östersjöländerna. Det här årets tema är den vertikala 22:a längdgraden, enligt vilket vi framför musik upp och ner från Åbo - framförallt från Polen, Tjeckien och Ungern. Temat kulminerar i höstens serie KaikkiAlla Bartók, i vilken vi för första gången i Finland får höra mästarkompositörens alla tre verk för scen. Nästa års tema, som sluter temakedjan, offentliggörs som avslutning på Filharmonins vecka i november. I de tidigare KaikkiAlla-serierna har vi fått höra Beethovens, Sibelius och Brahms alla symfonier i nummerordning.
Till skillnad från de andra huvudorkestrarna i Finland har Åbo filharmoniska orkester inte ett allmänt avtal med sin stad som skulle möjliggöra regelbundna skivinspelningar, radieringar och televiseringar. Man har däremot gjort enstaka inspelningar av finländsk musik sedan år 1979. Skivan "Suomalaisia klassisia suosikkisäveliä" (Naxos) har gett orkestern en platinaskiva tack vare sin rekordartade försäljning. Likaså fick skivan "Karitan joulu" (Ondine), som gjordes tillsammans med sopranen Karita Mattila och CCA-kören, genast en guldskiva julen 2002 och en platinaskiva julen 2003.
| | Skriv ut sidan
Innehåll
|