Tero-Pekka Henell
SUOMEN JOUTSEN
OCH ÅBO FILHARMONIKER
Varvsarbetarna i den franska staden Nantes kunde knappast ana att de 7.8.1902 sjösatte en kommande stolthet i ett litet avlägset land - tremastfullriggaren Laënnec skulle en gång bli Suomen Joutsen och under det namnet segla på världshaven som det nordliga folkets flaggskepp. I sin nya hemhamn i det maritima centret Forum Marinum invid Åbo slott och hamnen har det ståtliga skeppet även blivit en festlig scen för musikevenemang.
År 2001 föreslog jag, som nyligen tillträdd intendent för Åbofilharmonikerna, för Forum Marinums chef Seppo Sarelius att orkestern skulle hålla en konsert Suomen Joutsens hundraårsjubileum till ära. Fartygets placering invid Martinsbron visade sig vara ett problem - endast en handfull mänskor skulle ha fått plats på fartygets däck. Efter långa förhandlingar beslöt stadsstyrelsen i Åbo att låta flytta fartyget till kajen vid Forum Marinum, vilket slutgiltigt gjorde det möjligt att hålla konserten. Samtidigt blev temat för filharmonikernas repertoar år 2002 Droppe - bäck - Å - hav!, och orkestern spelade alltså musik med vattentema på årets konserter, sammanlagt över 40 verk.
Suomen Joutsen - Åbos Hollywood Bowl
Projektet Den flygande holländaren fick sin början redan tidigare, år 2001, när jag föreslog en viss havsopera i Suomen Joutsens - eventuella - nya hemhamn för den åbobördige världsbasen Matti Salminen, där han som sitt skepp skulle tremastfullriggaren Suomen Joutsen, en viss holländsk kapten barken Sigyn - i operan skulle fartygen mötas med bogspröten mot varandra. Matti Salminen såg platsens unika möjligheter och blev genast intresserad. Det stora projektet hade fått sin konstnärliga ledare och Suomen Joutsen sin nya kapten.
Suomen Joutsen seglade till sin nya plats inför tusentals åbobor längs med Aura ås stränder, och Åbo filharmoniska orkester hade fått en lika fin sommarscen som New York-filharmonikernas Central Park, berlinkollegernas Waldbühne eller Hollywood Bowl i Los Angeles. På Suomen Joutsen hundraårskonsert 18.8.2002 fick den tvåtusenhövdade publiken i 27 graders hetta höra Wagners, Sibelius, Malmstens och åbobon Pentti Viherluotos marina musik från hamnarna som fullriggaren har besökt under sina resor. De första raderna lade besättningen på den italienska flottans skolskepp beslag på, klädda i sina skinande vita uniformer.
Efter konserten konstaterade Matti Salminen: Nu är det bara att fortsätta! Från början hade man planerat in föreställningarna av Den flygande holländaren redan sommaren 2004. Men såväl brådskan och det ekonomiska trycket inför Åbo stads 775-årsjubileum som producen-ternas önskan att testa platsen med ett storverk sent på kvällen ledde till att produktionen fick skjutas fram. Samtidigt löste man problemet med titelrollens sångare. Den konstnärliga ledaren Matti Salminen ville inte ens höra talas om några andra holländarbarytoner än Juha Uusitalo, men den framgångsrika sångarens augustimånad år 2004 var redan fullbokad. För samma tid år 2005 kunde han däremot anteckna i kalendern: Den flygande holländaren / Åbo.
Som verk för "generalrepetitionen" år 2004 valde vi Verdis fantastiska Requiem.
I december 2003 grundades Den flygande Holländarens Rederi eller produktionsarbetsgrupp, med biträdande stadsdirektör Kaija Hartiala, som också är ordförande för Forum Marinum-stiftelsen, som ordförande.
En unik utmaning, även internationellt
De ansvariga för den konstnärliga planeringen, regissören, scenografen och kostymdesigner, ljusdesigner och ljudplaneraren påbörjade sitt enorma jobb med att arkitekten ritade tredimensionella modeller av först konsertens genomförande och sedan av fartygens och scenens placering på sin dator. I början deltog också en skeppsingenjör och en akustiker, och efter Requiem började en heltidsanställd producent Minttu Lavemäki sitt arbete samtidigt som dirigenten Pertti Pekkanen kom med i produktionsgruppen. Hela Åbo filharmoniska orkesters och Forum Marinums administration hade fått en intressant och inspirerande utmaning, vars storleksordning först så småningom började klarna.
Framförande av Verdis Requiem 20.8.2004 var en stor framgång och publikens reaktion fantastisk. Såväl under repetitionerna som under själva konserten fick vi verkigt bra erfarenhet såväl av att förflytta den 2200 personer stora publiken som av varierande väderförhållanden. Planerna för Den flygande holländaren finslipades speciellt vad gäller scenen på kajen under Rederiets möte hemma hos Matti Salminen i Helsingfors genast veckan efter konserten. "Vi tar emot Den flygande holländaren", konstaterade Matti Salminen.
För besättningen på nästan 400 personer har det varit verkligt krävande att förbereda den till och med globalt sett unika operaproduktionen. Mötet mellan två äkta, historiska skepp - i enlighet med Wagners partitur, för första gången i världen - och byggandet av ett "operahus" vid Aura ås strand har krävt tiotals, tiotals och återigen tiotals planeringsmöten under nästan en hel olympiads tid.
När tonerna av uvertyren till operan, som fick sin början av Richard Wagners dramatiska havsäventyr i Öresund, strömmar ut över den sextontusenhövdade publiken sent under augustikvällarna börjar vi vara redo för att rita ut ett nytt mål på sjökortet: år 2011.
| 
